Ge




Jag skulle vilja ge dig så mycket mer. Det blir bara svårare och svårare.
Känns som du glider ur mina armar. Och att du har förändrats.
Förr kunde vi skratta ihop, på riktigt. Så där så man viker sig på mitten.
Jag saknar det. Jag saknar oss, vi, vårt.
Kan det vara att vi blivit stora nu? Har vi båda förändrats kanske?
Inte vet jag.
För jag tror nämligen att det fortfarande är möjligt att vi ska kunna skratta på riktigt.






127731-47








p.s snart är lovet här ! och nästa torsdag åker jag till dig thihii :]

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback